| Bland medelålders och äldre människor finner forskare att måttlighetskonsumenter har lägre dödlighetstal än de som inte dricker någon alkohol. Denna skillnad anses till största delen bero på den skyddande effekt alkohol har mot hjärt- och kärlsjukdomar. Det är en positiv effekt, som kan väga upp andra tänkbara skadeeffekter.
Senare års forskning i västvärlden visar ett entydigt samband mellan måttlig alkoholkonsumtion och minskad dödlighet i hjärt-/kärlsjukdomar. Ett forskarlag från USA och Nederländerna slår redan 1996 i British Medical Journal fast, att måttlig alkoholkonsumtion minskar risken för hjärt-/kärlsjukdomar. Olika forskningsrön i Norden liksom i övriga Västeuropa och USA pekar på hälsoeffekter även på andra områden - exempelvis lägre risk för alzheimer. Det man fullt ut kan enas om är att det tycks vara alkoholen i sig som är hälsosam i måttlig mängd, även om vissa forskare väljer att framhålla vinets effekter medan andra pekar på ölen eller spriten.
Ett brittiskt forskningsteam vid Department of Epidemiology and Health vid University College i London har visat att sjukfrånvaron hos både män och kvinnor är lägst i gruppen måttlighetsdrickare. En grupp svenska forskare vid universitetssjukhuset i Malmö har visat att risken att i förtid behöva lämna arbetsmarknaden har varit allra minst bland måttlighetskonsumenter och störst bland dem som inte druckit alls.
Det är dock tydligt genom forskningen att de positiva effekterna raskt förbyts i negativa effekter på hälsan om konsumtionen ökar från det som kan anses vara måttligt och att riskkurvan sedan stiger brant.
|
